It's like I'm sleepwalking
Åtta veckor kvar. Endast åtta veckor. Ångest. Gäljde. Hopplöshet. Längtan.
Det är ord som beskriver hur det känns inför studenten för mig. Just nu känns det obeskrivligt långt bort och svårt att nå, samtidigt som det känns alldeles för snart. Jag vet inte hur jag ska hinna allt som måste göras. Men det funkar inte att bara whina över allt man måste göra och sen knappt göra det. Har så svårt att ta tag i grejer, pratar mest om allt jag måste göra, istället för att faktiskt göra det.
Idag ska jag banne mig få klart nånting. Har redan ringt tandläkaren och specsavers, så har i alla fall fått två saker gjorda idag. Nu skriver jag uppsats som jag knappt själv förstår. Men det har ju fungerat tidigare så det lär väl funka denna gång också.
Back to work.
